HISTORIA

Historik över Kolboda samfällighetsförening

Historiken är skriven i juni 2001 av Rune Persson, aktiv i styrelsen från 1977 till 1993, som sekreterare och ordförande. 

2019 gjordes en uppdatering av Kolboda samfällighetsföreningen historik, framförallt av Gillis Nilsson.

Förhistoria

Föreningen bildades år 1977, långt efter det att sommarstugebebyggelse inletts inom det som nu är samfällighetens område. Stamfastighet var Kolboda gård, som då omfattade även Kolbodabadens nuvarande markområde. Gårdens ägare, Kay Wessberg, var en driftig person, som i mitten av 1960-talet dels avstyckade tomter inom det äldre området, dels byggde Kolbodabaden med huvudbyggnad, bassänger och två längor med enkla uthyrningsstugor. De första fritidshusen, vid Knipvägen A och B, var inflyttningsklara 1966. Från Wessbergs brunn nära "Hamnkontoret" hämtades också vatten till både Baden och de äldre stugorna, ända fram till 1975, då kommunalt vatten kopplades in. Wessberg hade också installerat avloppspump med tryckledning mot det lilla Reningsverket vid Hagbyån. Vid dagvattenbassängen snurrade vår och höst en "Arkimedes' skruv".

Samfällighetens tillkomst

Det som aktualiserade bildandet av en samfällighetsförening, var göteborgsfirman Kullenbergs entré på scenen. Dessa byggare ville exploatera ett betydligt större område, med 112 nya fastigheter och med tillfarter från Skarvvägen, jämte tomterna vid Lomgränd och Doppinggränd (numera Rödfyrsvägen). Ett konstituerande möte med samtliga dåvarande fastighetsägare hölls i Kalmar i juni 1977 och en interimsstyrelse tillsattes. 175 fastigheter anslöts, varibland även Kolbodabaden, vilket kom att vålla styrelsen en hel del problem. Även Skarvvägen F, en äldre gata full med permanentboende, införlivades med området. För att bekosta de nya anläggningskostnaderna utdebiterades ca 3000 kr per fastighet. I övrigt har årsavgiften legat kring 300–400 kr, fram till 1995, då den höjdes till 1000 kr. Idag 2019 ligger årsavgiften på 2500 kr per år.

Våra anläggningar

Bland föreningens första uppgifter var att, tillsammans med Kullenbergs representant Göran Gahnström, rusta upp Knipvägen och Skarvvägen med rejäl underbyggnad och oljegrusbeläggning samt att installera två avloppspumpar på ängen (vid Skarvvägen I, bekostade av stamfastighetens nye ägare, Staffan Wessberg) och en dagvattenpump med brunn mellan Knipvägen A och B. 1979 stod detta arbete färdigt. Redan ett halvdussin år senare bedömde styrelsen att vi behövde stabilare vägar och asfalterade de båda huvudgatorna. Under dessa år arbetades också successivt på att göra vår badplats - som dock inte ligger på föreningens mark - allt bad vänligare, med bl. en träbrygga på nedsänkta och stenfyllda betongkassuner.

Vattenfrågor

 Styrelsens arbete under 80-talet kom till stor del att handla om vattenfrågor. Bland annat anslöts med ett specialavtal fem fastigheter på Hagby udde till vårt vattennät. Den tidigare anslutningen av fastigheterna på Kolboda udde bröts dock i början på 1990-talet. En rad problem gentemot Kolbodabaden behandlades också. En hel del vattenläckor har reparerats under åren, i det från början inte alltför vällagda nätet.

Avloppsfrågorna har också varit många, och åtskilliga brister har vi fått åtgärda, inte minst då det var flyktingar på Kolbodbadet. Under 2019 så blir det ett nytt avtal med Kalmar vatten. Det nya avtalet rör fast och rörlig del. Den fasta avgiften bygger på antalet lägenheter inom området och berör ej obebyggd tomt

Byggbestämmelser och områdesvård

 De ursprungliga byggbestämmelserna om 80 + 20 kvadratmeters byggyta ändrades, efter föreningens hörande, genom kommunalt beslut år 1996 till nu gällande bestämmelser om 150 + 30. Under senare år har arbete nedlagts främst på att gräva och kulvertar avloppsdiken, förbättra badplatsen, bark belägga vissa strandstigar - sistnämnda i samverkan med Kalmar kommun, vars vandringsled går denna väg. Många nya skyltar har satts upp, och genom tillkomsten av en särskild områdesansvarig har den löpande skötseln klart förbättrats. Bland annat har vi haft plats för risbränning och komposthantering. På årsmötet 2017 togs platsen för risbränning och kompostering bort på grund av misskötsel. Den regelbundna tillsynen av vägar, grönområden och pumpstationer har också säkrats.

Föreningens hemsida

Under år 2002 startade föreningen sin egen hemsida på nätet på initiativ av Leif Johnsson. När Leif flyttade från området övertog Håkan Sjöstrand skötseln av sidan. Numera sköts hemsidan av styrelsen, Lisbeth Berg.

Gatubelysning 2005-2006

Belysningen omfattar 25 belysningspunkter på Skarv- o Knipvägen som driftsattes i månadsskiftet augusti/september 2006. Entreprenören Nybroelektrikerna AB utförde uppdraget till en kostnad av 406 250kr.

I samband med installationen av belysningen bidrog kommunen med två belysningspunkter på vardera Skarv- och Knipvägens infarter.

Skogsröjning och gallring 2009-2010

Under hösten 2009 träffade föreningen en uppgörelse med dåvarande markägaren Lars Stejdahl om att göra en omfattande gallring av föreningen grönområden. Någon tidigare gallring hade inte skett sedan samfälligheten bildades 1977. Arbetet slutfördes våren 2010 med att ca 1000 kubikmeter skog och sly tagit bort från våra grönområden. Även enskilda fastighetsägare hade fått/fick hjälp med träd på sina tomter.

Vägrenovering 2010-2011

Under år 2010–2011 renoverades Skarv-o Knipvägen. Återvunnen asfalt belades på en sammanlagd sträcka av ca 2 kilometer på båda vägaren. Totalkostnad drygt 1 000 000kr. Efter avdraget bidrag från Kommun och Trafikverket blev slutsumman 715 435kr som fördelades mellan andelsägarna, ca 5000kr per fastighet.

Projekt Möreleden 2010-2013

Kolboda samfällighetsförening var projektägare i samverkan med samfälligheten i Sandvik.

Kalmar Ölande Leder finansierade hela projektet med ca 85 000kr.

Projektidé var att stärka attraktionskraft för Möreleden genom att:

  • Utveckla nya samarbetsformer mellan kommunen och det lokala föreningslivet.

  • Öka ledens tillgänglighet för personer med funktionshinder och cykelturism som innebär möjlighet att färdas på cykel mellan Sandvik och Kolboda.

  • Gång- och cykelväg mellan Kolbodabaden och Knipvägen.

Fiberprojekt 2012-2014

Johan Arvidsson var initiativtagare till fiber i Kolboda. På informationsmöte november 2012 tillsattes en projektgrupp bestående av Gillis Nilsson, Göran Petersson och Håkan Sjöstrand som fick i uppdrag att undersöka ekonomiska förutsättningar för fiber i Kolboda. Augusti 2013 fick ELTEL uppdraget att bygga fibernätet. Lagom till jul 2014 var 225 fastigheter anslutna till Telia Öppen fiber. Anslutningskostnaden för fastigheter inom Samfälligheten var 1000kr. Beskrevs i pressen som Sveriges billigaste fiberkostnad.

Köp av grönområden 2014-2016

Samfälligheten fick frågan från syskonen Stejdahl om det fanns intresse att köpa samtliga grönområden i området. Tillsammans med syskonen Stejdahl och Mats Persson som ägde badplatsen fick Värderingsbyrån i Kalmar uppdraget att värdera skogsbeståndet på området. Totalt omfattar föreningens grönområden ca 25 ha.

Värderingsbyråns Värdering

Badplatsen: 3500kr

Övriga områden:             190 000kr

På årsstämman 2015 togs beslut att köpa syskonen Stejdahl mark för 190 000kr

Utöver dessa kostnader tillkom kostnad för värdering och Lantmäteri. Ca: 75 000kr

Mats Persson var inte intresserad att sälja badplatsen.

Föreningens plats för ris och kompostmassor har under några år misskötts och samtidigt har det varit svårt att få avsättning för riset till flisning. På årsstämman 2017 beslutades att avveckla denna verksamhet. Kommunen erbjuder numera tjänsten  att hämta komposterbara massor. Ris får fastighetsägare transportera till återvinning i Melltorp.

Bygdepeng utegym 2018-2019

Under 2018 ansökte Lisbeth Berg åt samfälligheten om så kallad” Byggedepeng” hos kommunen för ett att anlägga ett utomhusgym i området. Föreningen fick 273,570kr.

Gymmet kommer att förläggas på det uppfyllda grönområdet vid Knipvägen gata A och beräknas att stå färdigt för alla inom Hagbys område under våren 2019.

Kolbodabadens växlande öden

Efter slutförd exploatering fick Kullenbergs sämre ekonomi, och sedan dess har ägarskapet till föreningens markområde skiftat ett flertal gånger, vilket i ännu högre grad gäller Kolbodabaden. Vid den stora invandringsvågen i slutet av 1980-talet, köptes Baden av Claes Johansson-Hibson från Göteborg, som bla. fördubblade och moderniserade en av de ursprungliga stuglängorna. Dessutom lät han bygga eller köpte 32 stugor inom det egentliga stugområdet. Här installerade han, i samverkan med Invandrarverket och Kolbodagården, en stor flyktingförläggning med som mest ca 350 gäster från främst Somalia, Libanon, Irak, Rumänien och Jugoslavien. År 1993 gjorde även Hibson konkurs, och konkursutredningen tog flera år. Till slut (1996) köptes Baden av de driftiga och duktiga ägarna Bosse Fredriksson och Conny Olström. Det är en glädje att konstatera att Baden nu åter är inte bara medlem utan också en stor tillgång för oss alla stugägare, och att de ofta misskötta flyktingstugorna nu fått nya ägare som verkligen vårdar sig om hus och tomt.

Under flera så byggde Bosse och Conny upp Kolbodabaden. År 2006 sålde Conny och Bosse till nuvarande ägare Fredrik och Helena Skott. Familjen drev under några år verksamheten som en bad och campingplats. År 2015 ansökte familjen Skott om att få anläggningens verksamhet till flyktingförläggning vilket beviljades av Migrationsverket. Detta resulterade till ett starkt motstånd av flera boende i Kolboda. 2019 så fungerar verksamheten för de flyktingar som är kommunplacerade. Flyktingarna kommer idag uteslutande från Syrien men många andra länder är behov av boende.

Kolbodagården

Jämte Hamnkontoret var denna lantgård alltså basfastighet för vårt fritidsområde. Den fungerade länge som ett komplement till Baden, och där spelades bla. bordtennis under träningsläger. Hamnkontoret kom efter avstyckningen att förvärvas av minkfarmaren Ray Raymond, och ägs nu av hans son Jim. Genom paret Lars och Anita Stejdahls köp år 1982 av Kolboda gård, som avstyckats från Kolbodabaden, skapades här en stabil och positiv resurs för även oss stugägare. En omfattande renovering och även nybyggnation har ägt rum. Gården används nu som vandrarhem och konferenscenter.

Under många år var Kolbodagården en mötesplats för flera verksamheter i området. Det var teatrar, musikaftnar, danser, musik, julmarknad, Kolbodas Whiskyklubb, Kolbodas vinklubben mm. Anita och Lars sålde verksamheten till sina barn 2013. De drev verksamheten i samma anda fram till hösten 2015. Kolbodagården såldes då till Kalmar kommun som renoverade fastigheten för att kunna ta emot ensamkommande flyktingbarn. Januari 2019 så står Kolbodagården tom och många undrar över dess öde.

Bjursnäs Bygdegård

Efter det att Kolbodagården avvecklat sin verksamhet är i dag Bjursnäs Bygdegård stora mötesplatsen för olika verksamheter i området. År 2018-2019 renoverades den för att bli modern och ändamålsenlig.


Lite historia om Kolboda och dess närområde

För den som vill veta mer om sin hembyggd eller kanske är du nyinflyttad från någon annan del av landet.

Uppgifter om Kolboda

Kolboda ligger på Hagbytorps bys marker. Rester av byn, som ursprungligen bestod av fyra gårdar, finner man väster om f.d. E22 vid den lilla smala väg som leder över fälten till Holmskvarn. Efter laga skiftet på 1860-talet flyttades en av dem ner till Kolboda, där Kolbodagården är de sista resterna av den.

Här vid Hagbytorps by låg på stenåldern under årtusenden bygdens stora boplats. Kustlinjen gick då här uppe och här invid dåvarande åmynningen var en strategisk plats att bo.

Hagby kapell

Under missionstiden uppfördes strax norr om Lovers bro ett kapell helgat till den helige S:t Laurentsius, ett på 1.000-talet populärt helgon, emellanåt nämnd som S:t Lovers. Dess tillkomst är mycket inflätad i S:t Sigfridslegenden. Kapellet stod här till Gustaf Wasas reformation. Revs 1541. En grund 6x6,6 m är konstaterad.

Lovers alunbruk

De som färdas ner mot Kolboda kan inte undgå att lägga märke till de stora ”röda bergen” söder om vägen. Det är lämningarna efter Lovers Alunbruk, som hade sin verksamhet här åren 1724-1841. Avfallshögen, Rödfyren, täcker ett område av 5 ha. Det var landshövdingen Fleetwood och assessorn vid Göta Hovrätt, Rothleib, som 1723 hade börjat aluntillverkning vid Degerhamn på Öland, men året därefter flyttade över verksamheten hit till Loversåns mynning, då det inte gick att få tag i tillräckligt med ved på Öland.

Ifrån skifferbrotten i landborgen vid Degerhamn transporterades årligen över c:a 6.000 ton skiffer på små segelfartyg upp till hamnen i ån. Från de småländska skogarna kom veden. Här gick på 1790-talet åt närmare 10.000 m3 ved årligen. Skiffern brändes och östes ner i stora vattenfyllda kar, där en lut bildades. Denna lut transporterades till pannhuset, där den indunstades i pannor under vilka det eldades dag och natt. Vid Lovers bruk fanns fyra pannor, som var 6 m långa och 3,6 m breda. Den förtjockade lösningen fördes sedan till karhusen och tappades på kar, vid bruket fanns 120 kar, på vars botten efterhand de åtråvärda alunkristallerna avsatte sig. Efter raffinering förpackade alunet i tunnor för försäljning. Årsproduktionen var omkr. 1.300 tunnor. Alun var före den kemiska industrins tid en mycket viktig produkt. Den användes i garverier, i textilindustrin och vid framställning av läkemedel.

Vid Lovers bruk arbetade 60-70 män och kvinnor. På 1830-talet hade man lyckats konstruera en panna, som kunde eldas med den brännbara skiffer som fanns på Öland. Då behövdes inte den långa omvägen över Hagby längre. Norr om Degerhamn byggdes Norra bruket och Lovers alunbruks verksamhet överflyttades dit. Flyttningen var klar 1841, men än idag tornar Rödfyren upp sig som ett minne av Lovers bruks 120-åriga verksamhet här vid Kolboda

Kolboda varv

Nere vid hamnen låg förr Kolboda varv. Det hade kommit till som reparationsvarv för alunbruket redan 1787, men inköptes 1834 av bröderna J.F. och C.R. Carlsund ifrån Karlskrona, som här byggde de första ångbåtarna i Sverige. Det är nästan sant! De första byggde de på Kalmar och Björkenäs varv innan de köpte här. En hjulångare som byggdes här kom länge att gå i linjetrafik mellan Stockholm-Kalmar-Lübeck. Det skall nämnas, att kontruktörsgeniet Claes Rudolf Carlsund redan 1831 ritningar klara till en dykarbåt, som han erbjöd Svenska marinen.

1845 köptes varvet av bornholmaren Herman Olsén. Han hade redan tidigare varit kvartersman hos Carlsundarna och på den tiden bott i kammaren i den lilla stuga, som än idag står på Kolbodagårdens plan. Olsén utvecklade varvet till Kalmarlänskustens fjärde varv i storlek och här byggdes under de gyllne åren på 1850- och –60-talen 3-4 fartyg årligen, främst skonare och skonerter för Östersjö- och Nordsjötrafik. Här arbetade då 60-70 man.

Fartygen byggdes på stapelbäddar i nuv. trädgården och t.h. om vägen ner till bryggan låg skeppssmedja och såg.

Det stora corps-de-logiet lät Olsén uppföra 1867 efter egna ritningar. Under Olsén tid 1845-1895 byggdes vid Kolboda över 50 fartyg.

 Lovers tändsticksfabrik

1873 anlades vid nedersta fallet i ån en tändsticksfabrik med ett kalmarkonsortsium som ägare. Det kom efterhand att heta Lovers Fabriksaktiebolag, senare Nya Lovers Fabriksaktiebolag. 1888 inköptes fabriken av Swedish Match, ett grossistföretag i London. 1913 kom den i händerna på det kreugerägda Förenade Svenska Tändsticksaktiebolaget. 1916 (1918 säger andra) lade Ivar Kreuger ner fabriken här och flyttade verksamheten till nybyggda lokaler i Kalmar.

På 1920-talets slut var här inrymd snickerifabrik och på övervåningen biograf ”Urskogen”, samt café. 1930-34 hyrdes lokalerna av Kalmar konservfabrik, som här tillverkade konserver av grönsaker, bär och kött, men även här gjorde den berömda Lovers senap.

1935 brann fabriksbyggnaden. Man kan ännu se resterna av den närmare 50 m långa tegelruinen på ön i ån.

Författare: Lars Larsson  


Fick du blodad tand, kan du läsa mer i denna pdf. Bara att ladda hem.

Kolbodahistorik av Rune Persson. 2007.pdf